vårhagen

Det är så himla härligt i hagen på kvällarna nu. De här bilderna tog jag i går kväll. Said och Moses kastade apport med Russell, men sen sa Said att han behövde springa av sig. Det ville Russell också. Och ramla runt i gräset och busa. Russell fick valfnatt, men det gjorde inget.
Idag träffade vi en annan Portis i hagen. Hon var vuxen och jättestor. Fast hennes husse sa att hon var spinkig under all päls. De hade klippt henne med sax. Pälsen var lite halvlång överallt, men längre på öronen. Hon var fin, men jag var tvungen att fråga vad det var för ras. Det ser så annorlunda ut när de inte är kortklippta på nosen. Russell var lite trött, för han hade träffat två labradorer och en dalmatiner innan, men de hälsade i alla fall. Sen låg Russell i Magnus skugga och vilade. Det var så varmt i solen. Hur skönt som helst, tyckte vi i alla fall.
Russells lookalikes lammen har kommit ut i den andra hagen nu. De rör sig knappt om man jämför. Går bara och betar. Men Russell är väldigt nyfiken på dem och deras bajs. Fast de är nog lite läskiga också. Jag vet inte om vi ska våga gå fram och hälsa, antagligen skulle Russell börja skälla och skrämma dem.

sommarfrisyr

Idag åkte klippmaskinen fram igen. Magnus har tjatat om att få klippa Russell kortare, han ville så gärna testa om det går. Och jag gillar ju också att klippa, så till slut gav jag med mig. Men inte kortare än tre centimeter. Det gick bättre än förra gången, men det tar tid att klippa hela pälsen.
Russell var rätt så lugn. Det verkade inte som om han tyckte att själva klippningen var så farlig, i så fall var det värre att stå still så länge. Så han satt, stod och låg ganska still när vi matade honom med hemgjort blodpuddingsgodis som Anna hade tipsat om. Russell tyckte själv att han var värd ganska många bitar för att han var så duktig, det märktes. Efteråt klippte jag lite mer med effileringssaxen. Det blir riktigt bra med den, men jag fick ge mig, för vi hade ju hållit på så länge.
Det verkar inte vara lätt att få en jämn frisyr, men både vi och Russell lär oss väl med tiden. Det blev i alla fall bättre än vad jag hade trott. Magnus säger att han ser lättare och sportigare ut. Nu har han lite att växa i. Nästa gång ska jag nog bara ta saxen. Förutom på nosen förstås.

hundkompisar

Nu har Russell både slutat valpkursen och tappat sin första tand. Han börjar bli mycket större. Valpkursen verkar ha gett honom bra självförtroende inför andra hundar. Russell har tyckt att det har varit jätteroligt med de andra valparna där, fast det är så olika raser. Han har funkat bra med alla. Det verkar som om de leker bra ihop när de är små, men sen kan det bli lite olika. Vissa av våra grannhundar morrar när de ser Russell, de blir visst svartsjuka när det kommer en gullig valp som deras hussar och mattar vill hälsa på. En annan granne verkar ha som hobby att ta hand om problemhundar, det känns inte så kul att träffa på dem. En liten mops som bor tvärs över gården vill så gärna hälsa på Russell, men hon är så vild, så det går nästan inte. En av våra grannar har en stor raggig hund som har precis samma färger som Russell. Den är lugn och trevlig, men alldeles för stor för att nedlåta sig till att leka med Russell. Russell blir i alla fall glad när de träffas och hon som har honom har sagt att hon gärna kan vara hundvakt till Russell ibland. Det är så kul att Russell börjar få egna kompisar. Det är roligt att vara ute med honom. Han är så nyfiken. Idag träffade han en Welsh Springer Spaniel ute i hagen som var ungefär lika gammal som han. De ville inte sluta leka. Hoppas vi träffar dem flera gånger!

High five

Igår lärde sig Russell både vacker tass och high five. Han är jättestolt. Nu försöker han göra det så fort han får chansen. Väldigt trevligt när han kommer och hälsar.

En annan lek som Russell ofta vill leka är dragkampsleken. Förut har vi varit lite försiktiga med det och släppt taget fort för att han skulle lära sig att komma tillbaka med leksaken som i apport. Vi har också velat undvika att han ska hetsa upp sig och bitas. Men häromdan läste jag i boken "Valpskolan" om hur viktigt det är för valparna att få busa och det stod också att det är ett bra sätt att träna på att kunna lugna ner sig om man plötsligt avslutar leken när det blir för vilt och tar upp den igen när valpen har lugnat sig. Då lär sig ju valpen på vilket sätt det är okej att leka, eftersom den gärna vill fortsätta med leken. Det var ett roligt tips tycker jag. Hundar leker ju ofta kamplekar med varandra också, så man kan ju förstå att de behöver det.

Vi såg förresten på ett program om en vargforskare som levde med en flock vargar. Där var det hårdare tag. Han hade slutat åka in till sjukhuset för att sy igen såren han fick när han lekte med sina vargkompisar. De läkte ändå bäst genom att vargarna slickade rent såren på honom...

När Russells bittrasa fastnade under köksdörren kunde han leka dragkampsleken med sig själv. Dörren höll emot. Det roade han sig med en lång stund, och han fick faktiskt loss den till slut.

sommarstället

Vi har haft en skön helg på Mariannes land. Jag hade haft jättemycket att göra med skolan och varit dunderförkyld, så det var väldigt skönt att bara ta det lugnt. Det var härligt för Russell att inte behöva ha koppel och få vara med överallt. Det är så här man borde bo med hund egentligen. Både Russell och barnen badade, men efter att Russell hoppade i från bryggan första dan tog han det lite försiktigare sen. Det är fortfarande rätt kallt i vattnet, även för en vattenhund.

Jag glömde skriva att resan gick jättebra.Russell verkar ha vuxit ifrån sin åksjuka nu!