2 juni 2009

Vindhund


Igår var jag med Russell hos fåren. Jag tänkte att vi bara skulle gå lite i hagen för att han ska vänja sig, så vi gick förbi några får. Det jobbigaste var att fåren hade bajsat överallt. Jag hade ju koppel på Russell och det blev en jobbig dragkamp eftersom det var nästan oemotståndligt för Russell att nosa på bajset. Sen stannade vi till vid några får och tittade från någon meters håll. Russell lade sig ner precis som dem och bet lite i gräset. Vad mysigt tänkte jag tills jag märkte att det var en fårbajs han hade hittat.
Innan vi skulle gå ut ur hagen mötte vi ett lamm som stod för sig själv och bräkte. När jag sträckte ut handen kom lammet fram och nosade på oss. Russell var så lugn, han satte sig till och med ner. Sen tittade han på mig, såklart han fick en godis då. Egentligen vill han leka med lammen, men jag vill inte att han ska skrämma dem, så han var väldigt duktig.
Däremot skrämde han vår granne som är hundrädd. Hon skulle försöka klappa honom, men då drog han sig tillbaka och skällde. Oj, han är lika rädd för mig som jag är för honom, sa hon. Det var konstigt. Russell brukar nästan aldrig skälla. Men det kanske är något som hör till den här åldern att bli lite mer vaksam. Ibland blir han så orolig om någon av oss går iväg, det är sen vi började ensamträna. Så vi tränar bara korta stunder än så länge. Om han får ha ett gott tuggben brukar det gå bra, eller om han är trött.
Russell skällde förresten också på en annan grannes döva katt. Den bara slickade honom på nosen.
Nu har Russell blivit kompis med flera av de stora hundarna som bor här omkring, som morrade åt honom förut. Det är bra. Han vill så gärna leka med dem, fast han är försiktig också. En morgon sprang han med dalmatinern som bor bredvid oss in och det gick jättebra, som tur var. Han lät till och med Russell tugga på ett av hans ben. En annan hund som vi träffade ute var så söt. Hon ville låna ut sin boll till Russell, hon puttade den till honom med nosen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar