Klippmaskinterror

Nää, nu börjar Russell se ut som en schnauzer. Det går inte att skjuta upp längre, nu måste klippmaskinen fram igen. Den här gången tänkte vi pröva att klippa pälsen på kroppen lite också, men åh vad det var svårt. Vi testade att hålla emot både skinnet och pälsen som bara ville åka med i klippmaskinens riktning. Vi fick inte av så mycket päls och tur var väl det, för det verkade bli ganska ojämnt. Russell klarade att hålla sig ganska lugn, åtminstone så vi kunde hålla på en stund. Han fick godis när han var duktig och stilla. Jag tyckte det gick ganska bra i alla fall. Sen klippte vi nosen också. Det var det svåraste, men klippningen tog i alla fall. När jag klippte framme vid nosen försökte han slicka på klippmaskinen, men han gjorde inte illa sig.

Vi klippte med 1 cm och 8 mm längd på kammen och det blev i alla fall finare än förra gången, för då fick han alldeles spetsig nos. Fast det blev inte så jämnt, jag kom inte åt överallt. Men man ska inte överdriva, bäst att sluta medan det fortfarande går ganska bra. Vi får väl ta fram maskinen snart igen så det blir lite tätare träningstillfällen. Efteråt fick Russell lite mer godis för att han hade varit så duktig. Oj vad trött han blev, han somnade med en gång.

Men titta vad fin han är!

Said och Moses har också fått nya frisyrer. De var lite lättare att klippa, fast Moses fick också lite godis från påskägget för att orka det sista. Man lär sig en del knep.